Månadens tomatvän: AnnJessica Ericsson, självhushållare på Forsnäs Hemman i Lappland

Nu ska ni få träffa en hardcore-odlare som imponerar starkt med odling i norr. AnnJessica odlar norr om zon 8 i fjällnära miljö och hör och häpna, hon odlar tomater! Jag följer henne genom sociala medier och tycker det är jättespännande med den rikedom hon bjuder på i en självhushållarvärld.

Vad är det bästa med att odla tomater?

Det är att jag överhuvudtaget kan odla tomater! Under många år misslyckades jag snöpligt. Det tog mig ett bra tag att räkna ut hur man skulle odla tomater så här kallt till. Vi bor i fjällnära miljö, kallare än zon 8, så jag kan inte följa odlingsråden i trädgårdsböcker eller tidningar. Här i kallaste nord måste jag göra all odling lite annorlunda. 

Nu när jag har lyckats odla tomater för tredje året i rad så är jag otroligt glad över de framgångarna! 

Har du några favoritsorter gällande tomater som du skulle rekommendera?

Här i zon 8 har jag märkt att det är väldigt viktigt med vilka sorter man odlar. Bara de allra härdigaste, och de småväxta, funkar bra här. Stora tomater, bifftomater och de med normal storlek funkar mycket dåligt. Plantorna hinner bara bilda 1-3 klasar innan säsongen är över. De enda högväxta tomater jag odlar är körsbärstomater, och det måste vara sorter med stark smak, för även smaken försvagas av vårt nordliga klimat. Mei Wei och Brown Berry är två sorter som jag hållit fast vid, även om de inte alls smakar lika mycket här som om de odlas söderut. Men här hos oss funkar de bra som salladstomater. Vår allra bästa och godaste höga körsbärstomat är sorten Super Sweet 100, som sägs vara en F1, men där vi alltid tar egna fröer och får lika fina och smakrika plantor år från år. 

Som godistomater odlar jag riktigt småväxta sorter, de får en enorm smak, och passar att äta direkt från plantan. Bäst smak och skörd ger Koralik, Whippersnapper, och två sort som heter Losetto och Brione, som vi får stabila resultat av år efter år trots att de sägs ha varit hybrider från början.   

Som mattomater har jag satsat på sibiriska busksorter, men de flesta som vanligen brukar rekommenderas för kallt klimat har inte funkat så bra här i zon 8. Alaska wonder, Glacier, Outdoor girl och Stupice är exempel på sorter som vi provat, men inte längre odlar. Vi har också provat oss igenom många ryska sorter som Sibirjak, Promyk och Morkovnyi men inte heller där har vi hittat så många fullträffar. Det är tydligt att vi bor i ett väldigt kärvt klimat. 

De senaste två åren har vi odlat sorter från en rysk kvinna i Jämtland och av hennes sorter är det två busktomater som verkligen står ut. Turboreaktivny är en otroligt tidig, köldtålig busktomat som ger goda ättomater i stor mängd. Och Nordiskt mirakel är en systersort, ser likadan ut, och ger lika bra och lika tidigt, men ger ”pastatomater”, med tjockt fruktkött och lämpliga till matlagning och tomatsåser. Dessa två sorter står nu för över hälften av våra odlingar. Dom är så bra att jag från och med i år delar med mig av fröerna via föreningen Sesam.

Hur odlar du tomater?

I vårt växthus som är 64 m2 stort med 6mm kanalplast. Vi har dessutom installerat ett solvärmesystem genom att den varma luften som samlas vid nocken drivs ner genom djupa bäddar av sand med hjälp av en fläkt. Värmen lagras i sanden under dagarna och värmer hela växthuset under våra kalla Lapplandsnätter. 

Orsaken till att jag misslyckades med tomater tidigare var att jag hade ett för litet växthus, ca 6 m2. Det var så litet att det inte lyckades hålla värmen under nätterna, och då trivs ju inte tomater. Vi bor så kallt till att vi sällan har över +7C under nätterna, ens under högsommaren då det är som varmast. Oftast har vi ett par tillfällen med nattfrost också, både i juni, juli och augusti. Tomaterna stod och stampade ända in i augusti, sen hann de bara utveckla en eller max två små klasar innan säsongen var slut. Det var inte värt att ta hand om tomatplantor från mars till september bara för den lilla skörden, så jag gav upp och odlade inte tomater under många år. Men när vi byggde det stora växthuset år 2017 så provade jag tomatodling igen, och nu går det mycket bättre! 

Har du något odlingsknep som du vill dela med dig?

Tomater blir betydligt slankare plantor här i kalla nord. Brown berry blir hos mig bara hälften så utrymmeskrävande som exakt samma sort blir nere söderut, hos min bästa kompis som bor i Gränna. Därför har jag börjat sätta de höga tomaterna tätare än man vanligen rekommenderar, ca 30 cm åt varje håll duger gott här hos oss. Det gör att jag också får ut nästa lika mycket skörd per kvadratmeter som min kompis i Gränna, för även om mina plantor är lite vekare och ger mindre skörd, så har jag fler plantor på samma yta.

Busktomaterna, som jag odlar mest av, odlar jag i två våningar. Dom blir ju inte så höga så vi har byggt hyllor drygt en meter ovanför plantorna i marken och på de hyllorna odlar jag samma sorters busktomater, men i hinkar. Det här tvåvåningssystemet är också jättebra för att maximera skörden. Som självhushållare är jag nog extra fixerad vid att just få så mycket mat som möjligt. Särskilt här i Lappland, där det man odlar oftast ger mindre skörd har jag utvecklat många olika tekniker för att höja skördemängden.  

Hur tänker du runt odling av hybrider och ickehybrider, alltså F1:or, vanliga tomater och kulturarvsorter?

Mitt stora intresse är kulturarvssorter, inte bara av tomater utan av alla slags köksväxter. Det har varit särskilt viktigt för oss här så långt norrut också, för det syns extra tydligt här hos oss hur avgörande bra klimatanpassning är för att vi ska få en bra skörd. 

När vi väl fått tag på bra sorter så vill vi själva kunna fröodla dom och därför väljer vi vanligen bort F1or. Ett par sorters hybrider som vi tar egna fröer av har dock visat sig vara stabila, men de sorterna kanske inte ska kallas hybrider längre. Vi är med i föreningen Sesam som lär ut just hur man kan odla egna fröer, och där medlemmarna hjälps åt att bevara gamla kulturarvssorter och delar med sig av fröer till varandra. 

Hur njuter du av den perfekta tomaten?

Jag är egentligen ingen tomat-gourmand. Jag har inte någon abstinens efter den där första solvarma tomaten som alla brukar tala om. Den största delen av vår skörd blir till krossade tomater på burk för att använda under vår långa vinter. Men det är klart, ett par tomathalvor med vårt eget örtsalt är ändå en smakmässig höjdare! Under höslåttern på somrarna brukar vi alltid ha en skål stående framme med dagens tomater och gurkor, som folk får äta av som de vill till slåttermat, och örtsaltet står bredvid skålen.

Varje sommar gör jag också minst nån omgång av vår goda sallad med tomater, lök, vår egen färska getost och basilika. Supersmaskigt. 

En rejäl Ossobuco är inte heller fel under kalla vintern. Som självhushållare är det ibland svårt att veta vad man ska göra med seniga och sega underben från renarna och våra Lappgetter. Men om man kokar dem länge i tomatsås så blir det en underbart mör och smakrik rätt. Det var faktiskt min samiska väninna som tipsade mig om det här ljuvliga ”fusion food”-receptet som kombinerar Italiensk kokkonst med renköttets överlägsna smak! 

Har du något bra förvaringstips av tomater?

Som självhushållare så försöker jag rationalisera allt jag kan, det är mycket som ska hinnas med varje dag så därför håller jag t.ex. inte på med att spara omogna tomater för att mogna vartefter. Det skulle kräva att jag tittade igenom alla tomater med jämna mellanrum och sånt finns ingen tid till.

Istället gör jag inkokt tomatsås av det allra mesta, jag använder Åke Truedssons recept med lite socker och salt i tomaterna, jag har märkt att det verkar göra att tomatsmaken håller bättre under frysning/lagring. Tidigare frös jag tomatsåsen och Agneta Andersson (som var månadens tomatvän i november 2019) gav mig ett bra tips om att frysa påsarna helt platta mellan plastlock. Då blir påsarna stapelbara och tar upp litet utrymme i frysen. 

Men numer använder jag mig nästan enbart att det tips Åke Truedsson gav när han var månadens tomatvän i våras (februari 2020). Vi kokar in tomatsås på sterila burkar och förvarar sen i vår svale, kallförrådet.

Vad fick dig att vara med som Tomatvän för Bondjäntans tomater?

Det är en trevlig artikelserie som jag följt från början. Och jag försöker alltid sprida kunskap om det speciella med att odla så här långt norrut och så kallt till som vi bor. Mitt ”valspråk” är att ”kan man odla för sin självförsörjning här hos oss, så kan man göra det överallt”. 

Tack snälla AnnJessica för att du ville var med och visa hur det kan se ut när man odlar tomater i Lappland! Så himla roligt att följa dig!

AnnJessica på facebook

Hemsida

Bondjäntans tomatvän Åke Truedsson

Bondjäntans tomatvän Agneta Andersson